22.6.09

Familjeporträtt


Min syster var överallt, hela tiden. Helst skrikandes, sjungandes, dansandes och överegergiskt fantastisk.



När jag var alldeles ny låg jag i vagnen bakom kulisserna på en teater medan mamma regisserade "Pettsson och pankakstårtan".



Morfar var VD för ett eget företag och mormor, som en av få kvinnor med studentexamen, var hemmafru. Mormor gillade att köpa kläder, eller låta sy upp. Kläder som jag nu lagt vantarna på. Hon var en respektabel värdinna, en formidabel hustru, som trots fem barn egentligen var ganska ensam.



Jag har aldrig träffat min farfar. Han drog från farmor när pappa var liten. Pappa fick ärva ett dragspel när han dog. I min fantasi har han rött skägg.



Farmor växte upp under andra världskriget och en dag gav en soldat henne en frukt. Mjuk och luden i hennes hand, och hon hade tyckt att den var så suspekt att hon kastade den i diket. Det var första gången hon såg en persika. Hade hon levt idag hade jag köpt henne ett persikoträd.